Tö!

Idag var det blött om tassarna att gå ut. Något kallt och blött lade sig som tussar på ryggen. Det var läskigt, sedan roligt.

Det är mycket som är läskigt, sedan roligt. Lugnt, sedan vilt. Tyst, sedan ljudligt. Snabba vändningar vill jag lova.

Hela dagen och natten har toalettbesöken ägt rum utomhus. Det är helt otroligt. Men är vi konsekventa får vi igen det senare, så är det ju. Skönt med några plusgrader faktiskt.

Idag har M börjat jobba igen. Själva har vi jullov. Börjar bli sugen på att pyssla :) Har svårt att göra detta dock, när all koncentration ligger på att få Tindra rumsren. Så, pysselrummet får nog stå orört i ett par månader framöver ;)

På väg hem!

Ny dag, nya rutiner.

...det är precis som att ha en liten bebis igen. Vaknar på natten, gnäller och gnyr, kissar och snarkar. Men det är mysigt. Otroligt mysigt!

Nu ligger två utslagna hjältar och myser inlindade i en filt. Tindra snarkar lite och C glittrar.

Lycka.

Midvinternattens köld är hård...

...stjärnorna gnistra och glimma.
Nu är det julafton i varje gård,
och imorgon får vi hämta Tindra!

God Jul!!!

Tindra

Yaya, det blir inte alltid som man tänkt sig...

... det blir ingen Yet. Känns konstigt, det är bara att ställa om sig.

Men... mitt i "sorgen" så dök söta systern Yaya upp!

Yaya, det blir som det blir. Och det kan tom bli ännu bättre!

När C. torkat sina tårar, så vaknade längtan efter vår lilla prinsessa Yaya. Vi kommer att kalla henne Tindra :) Leverans på fredag :)

Längtan...

... har sugit tag i mig totalt och får mig att vanka av och an här inne i min borg. Nu är det verkligen nedräkning. På fredag, den 25 december, får han äntligen komma hem!



C. sa till mig igår på vägen hem från skolan att det är konstigt att vi inte längtar lika starkt till JULAFTON som förut. Nu längtar vi alla till juldagen - också-. Bland julstök och paketinslagning, så förbereds hemmet inför ankomsten av Yet. Ja, det får bli YET, kort och gott.

Jag har varit sjukskriven nu en tid. Bältros. Eller "bladrosa" som C. säger =) Idag mår jag mycket, mycket bättre. Och jag smittar inte alls längre. På måndag ser jag fram emot att få åka och jobba igen. HÄRLIGT! Det är skönt att få längta till jobbet och alla barnen. Det blir dock bara två arbetsdagar, sedan är det jullov.

I helgen blir det ännu mer julstök av. De sista klapparna ska inhandlas, granen ska kläs och vi ska åka o hälsa på C och J i deras nya fina hem. Skoj skoj! Back on track, eller vad säger man?

och några minuter senare...

...var hela världen än mer vit och julstämningen infann sig som sig bör med bök och stök.

Titta ut, titta ut en minut...

Imorgon...

...fyller mannen i mitt liv år. Gammal blir han också. Hela 30 år! Tänk... för 15 år sedan tyckte man att 30 var lastgammalt. Men sen blir man vuxen, klokare och på något sätt allt yngre.

Jag älskar dig, M.

Bloggtorka...

...har det varit en tid nu. Ska bättra mig!

Det är nedräkning här hemma nu. 17 dagar kvar... till vi får åka och hämta vår Yet. Japp, så heter han än så länge. Fnular på bra smeknamn. Men det är inte det lättaste! Tips, någon?

*mys*

En lycklig 8 åring!

... vill inte alls gå till skolan idag ;)

Vi tänder ett ljus i advent...

...det värmer den som frusen är...

Idag har vi dekorerat vårt hem. Helt underbart. Det doftar glögg och pepparkakor. Ett ord kommer till mig: ..... frid.

Faktiskt.

Det är allra första gången som vi i vårt gemensamma liv (10 år om ett par dagar!) har julpyntat redan till 1:a advent. Det är antagligen första gången vi överhuvudtaget har en tanke bakom pyntet. Det är första gången vi kan sätta oss ner i soffan och bara njuta. Helt underbart! I vårt nya hem så SYNS det åtminstone att vi har ansträngt oss. Från koja till slott. Så är det.

Imorgon ska vi väcka lille C som blir 8 år imorgon. Äntligen kan vi avslöja överraskningen! På kvällen ska vi sedan få hälsa på vår nya vän. Kanske första gången jag verkligen ser fram emot att gå upp tidigt, tidigt en måndagsmorgon innan jobbet. Härliga måndag!

Piiiip!

...ja.

Idag stod jag olyckligtvis för nära en filmduk som for upp i taket med dunder och brak. Det kändes lite som om att någon stod med ett gevär bredvid mitt öra och avfyrade ett skott.

Det är nu 1,5 timmes telefonkö, 2,5 timmes väntan på öron-näsa-hals i Uppsala, 2 timmars illamående och yrsel, 20 minuters undersökning och ca 1 timmes sittandes i bil sedan det inträffade. Och jag har fortfarande en sprängande huvudvärk, "tillfälligt" nedsatt hörsel på vänster öra och sirener som tjuter i öronen.

Tinnitus har jag redan. Men det här tjutet känns sju resor värre.

Så kan det gå. Det verkar ialla fall som att det om ca 2 veckor kommer gå över och sirenerna i öronen kommer återgå till sitt normala enerverande visslande. Jippie!

Återbesök om 3 månader. Erbjudande om att gå med i stödgrupp. Hahahaa...aaa...a......

Shit vad positiv jag är!

Snart, snart, snart!

...kommer den stora dagen då vår lille skrutt fyller 8 år! Det är även dagen då han ska få veta att vi utökar familjen med en liten vovve! Vi ska nämligen åka och titta på de små under kvällen. Så spännande!

Det hade varit häftigt att få avslöja detta på julafton, för att sedan hämta hem på juldagen. Men, å andra sidan passar det ju lika bra med hans födelsedag. Då får han en chans att vara med om längtan och planeringen. Dock inte lika lång längtan som vi haft...

Jobbigt det där. Att man kan längta så att det rent fysiskt knyter sig i magen.

Mmm.

Ute faller regn...

... men regnet lyckas inte skölja bort mina julkänslor. Idag skulle vi göra ett försök att öva de sorgsna adventssångerna i moll. Och några idur också för den delen. Hosia -a- a- a- na i- i hö-hö-hö-hö-jden.

Nja...

Men visst kommer det bli mysigt att för en gångs skull sitta i kyrkbänken och sjunga tillsammans med barnen. Vanligtvis så sitter jag darrhänt och aningen nervös vid ett piano. Det ska bli skönt att slippa axla det ansvar som det ändå innebär.

Jag kommer inte att sluta med musik. Det kommer finnas omkring mig och i mitt tänk. Men, att axla rollen som både musiklärare och klasslärare har blivit för tungt. Jag är inte rätt person till den kombinationen.

Så från och med nästa termin kan jag få sitta med och njuuuta av avslutningar, lucia och advent. Ser fram emot det. Riktigt mycket.

Ett lugn börjar sprida sig.

Skönt.

Julkänslor

Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
|: O helga natt, du frälsning åt oss gav. :|

Jag är ensam hemma.

Ur högtalarna, på en aningen för hög volym, dundrar Tommy Körbergs version av O Helga natt. Maffigt! Den går på repeat...

Dammsugaren agerar micstativ. Kören står tryggt bakom mig. Det är nu det gäller! Höjningen är på väg!

Det här har börjat bli en klassiker när jag är ensam hemma och håller på att julstäda. Det jag totalt glömde detta år är att..ja... vi bor ju inte längre långt ute å vischan utan grannar.

Men som sagt. Jag bjuder på det.

Varsågoda, Grillbybor! Här får ni lite julstämning och galenskaper!

Camilla är bäst!

Idag fick jag en sång skriven till mig. Och framförd. Med rörelser och stora leenden.

"Camilla är bäst!"
Melodi: Sara (Mauro)

Camilla, gå ut ikväll
vi väntar på dig
i klassrummet,
med penna och suddigum,
vi är redo att göra provet.

Camilla, vi äger,
men det är
tack vare dig

Camillaaaaaaaa!

Tror ni mitt redan så blödiga hjärta smälte?
Tjejorna i klassen hade knåpat ihop den och övat under lunchrasten och framförde den i klassrummet. Vilka barn!
Och inte nog med det, killarna som tittade på klappade, jublade och berömde framträdandet. De var imponerade och överöste tjejerna med snälla, uppmuntrande, ärliga ord.

De har kommit långt som grupp. Det värmer i en lärares hjärta och det är just eleverna som gör att vi jobbar kvar så länge i skolans knepiga värld.

Funderar bara på vad de menar med "provet"...Kanske en uppmaning att jag ska införa detta? ;)

Vi tänder ett ljus i advent

...men inte riktigt ännu. Först ska det planeras barnkalas med Avatar-tema. Vi är "sånna". Varje fest ska ha ett tema. Teman förgyller livet, haha.

Sedan ska det pyntas! Och gås luciatåg. Och julpyssla. Och smutta på varm glögg. Och ätas pepparkakor. Och öppna julklappar. Och hämta hem vår nye familjemedlem.

Nu ringer väckerklockan. Det är dags att väcka älskade C.

Kärlek.

Oo de lally, oo de lally HOPPSAN vilken dag!

Har gått och nynnat på denna sång en stund nu. Blev osäker på hur den gick, så jag sökte på google. Tror det finns fler versioner på den än Cohens "Hallelujah"... oo de lady, ode lally, o de lary, oo de lirium....

Men det var inte det jag tänkt skriva om egentligen. Så kan det gå!

Godermorgon i denna sal

...eder önska vi, eder önska vi, en fröjdefull morgonstund...

Ja, det är inte utan att julkänslan sprider sig i köket med kaffedoften och det mörka okända utanför fönstret. Luciasångerna ligger utskrivna och färdiga att övas in. Imorgon fortsätter repetitionerna för årets 6:or.

Lamporna har åter släckts runtomkring hos grannarna och papporna har åkt till sina jobb. Samma tid, samma morsning ute på gatan. Samma rutin. Jag gillar rutiner mer än vad jag vågar erkänna. Jag gillar det här Svensson-livet mer än vad jag vågar erkänna. Jag gillar Idol mer än jag vågar erkänna och jag gillar julen mer än vad jag vågar erkänna. Det finns ett härligt lugn, när man lyckats hitta det i all stress. För mig är julen ytterligare ett lugn.

Klockan är strax 6.00. Det är dags att krypa ner hos lillkillen och värma sig i några minuter innan vi intar soffan, nedbäddade i varma filtar. Regnet smattrar mot rutan.

Julkänsla.

Flow

...har nästan glömt bort att jag har en hemsida. Men den ska jag snart lägga ner, så passa på att gå in på:

http://www.camillarickan.nu

Saknar mitt eget skapande. Ska ta tag i detta idag.

Tycker musiken i skolan är den tyngsta biten för mig just nu. Men kanske är den min livlina. Vad kan jag göra för kreativt av något som för mig känns övermäktigt?

Ska ha 2 lektioner idag och min tanke är INSPIRATION. Har några idéer. Får rapportera vidare :)

Vad ska jag bli när jag blir stor?

Min ambitionsnivå har varit skyhög. Men jag har kommit till insikten att det ändå inte spelar någon roll. Det är inte värt så mycket ändå. Lite dyster insikt faktiskt. Men så är det i lågkonjunkturens Sverige.

Har en låg och dyster period i mitt liv just nu. Men samtidigt har jag så otroligt mycket mer att glädjas åt! Tänk om de känslorna kunde ha övertaget istället?

Jag jobbar på det :)

Ett tecken?

...kan det vara så? Kan det betyda att något annat väntar just nu framför mig?

Jag har en tid gått ner mig totalt i självömkelse och mörka tankar. Låter allvarligt. Skäms på mig. Men nu tror jag att jag vet lösningen. Det slog mig alldeles nyss! Det är ju ett tecken på att börja om och VÅGA SATSA! Så länge har jag gått och drömt och funderat och längtat, men inte gjort något åt det. Men nu j-r. När det är lågkonjunktur och pengarna är slut för att lyckas inom sitt jobb...då är det kanske dags att ta tag i sina drömmar. Är det inte så?

Jo, jag tror det.

Det är nu det är dags! Haha!

Extraknäcker

...som musikvideo-redigerare.

Nja, det kanske var halva sanningen.

Men jag har ägnat MÅNGA timmar ikväll åt att redigera en musikvideo som år 5 har arbetat fram. När jag var deras klasslärare så skrev de en egen låt med temat värdegrund. De använde "we will rock you"-kompet och gjorde om texten. Nu har vi äntligen lyckats spela in den och dessutom fotat och filmat.

Nu är den klaaaaaar! Wiiiih!

... och den blir nog också riktigt bra! Mac is fantastic ;)

Härliga måndag!

Tänk vad fantastiskt en måndag kan börja!

Tog alldeles för lång sovmorgon, men vi hade ändå lite tid på oss på morgonen. Jag hann dricka en kopp kaffe, men ingen frukost. Innan vi skulle åka till skola/jobb så tog vi det lugnt, C och jag. Han åt sin frukost i lugn och ro. Klockan tickade på och jag började plocka ihop väska och ...nycklar. MEN döm om min förvåning. Nycklarna var inte på sin GIVNA plats (alltså på kroken, i jackfickan, i byxfickan, i väskan, på golvet, i soffan, runt halsen, bakom akvariet, i bilen).
Bilnyckeln är borta, C står påklädd och väntar för att åka till skolan och klockan är tom för mycket för Stålkvinnan att hinna.

Vad gör man?

Jo, man reagerar PRECIS som i reklamen med tjejen som tydligen hoppat över sin frukost och som drar på sig strumpbyxor som det genast går en maska i. Ungefär så blev min start på morgonen.

MEN VILKEN TUR att jag har en man som lyssnar aktivt på det jag har att säga. Han säger med ett lugn i rösten: Att välja glädje. DU väljer vilken känsla du ska ha.

Jo.

Grattis på farsdag!

Denna morgon började mysigt! C sprang ner och letade upp sin fina present till pappa sin. Paketet innehöll två fina fingervirkade snören som han gjort själv på morgonfritids! Sedan låg vi alla tätt ihop i sängen och tittade på film innan frukosten serverades i köket.

Morgon fortsatte dock inte lika trevligt.

Magnus skulle sätta på en tvätt innan vi skulle bege oss till idrottshallen för att bowla. Då inser vi att det är översvämning i källaren. Hahaha... Stopp i avloppet. Efter rengöring och hårda tag med högtryckstvätten är proppen löst, men humören är inte på topp. Bowlingen får vänta, men vi får förgylla vår dag med en ordentlig cykeltur tillsammans. Det är bara att passa på innan snön kommer och cyklarna går i ide till våren.

Hur var det nu... Att välja glädje. Det är JAG som väljer vilken känsla jag har... Ok.

Sol i sinne

Vår lille C har ont i hälarna. Idag skulle han ha spelat handbollsmatch, men vi kommer att få avstå resten av terminen. Inlägg i skorna underlättar, men han måste vila fötterna. Istället får vi anstränga oss ännu hårdare och åka med honom till simhallen och simma. Han är en riktig fena på simning, tar märke efter märke. Nu har han siktat in sig på elitmärket. Men han vill träna några gånger först :)

Innan vi åker in ska gästrummet/"biblioteket" iordningställas. Har hållt på med ett mindre projekt - måla bokhyllor. Vi har en plan för alla rum här. Känns bra att göra förändringar, det känns mer och mer som vårat nu. Vi följer Arga Snickaren noga, hehe.

Vår bas i huset kommer att vara vit. När vi flyttade in fanns fantastiskt gräsliga tapeter här på väggarna. Antagligen jätte dyra, och tråkigt nog mycket slarvigt uppsatt. Så, till en början målar vi vitt mest för att kunna känna ett lugn. Mörkröda tapeter med stora guldblommor är inget som ger mig lugn i själen.

En sak i taget.

Ont det gör ont...

..ja, visst har jag läst att sprutan kan ge en ömmande arm, men så här? Det känns som om en ångvält kört över min arm... Nästan. Kanske lite överdrivet.

Men shit vad ont det gör!

Så, nu har jag gnällt klart.

Tänker på vår nye familjemedlem. Ska bli så spännande :) Läser allt vi kan komma över. Jobbigast är dock att inte säga något till C. För honom kommer det här betyda otroligt mycket!

Nä, nu ska vi snart krypa upp i soffan o ha fredagsmys med glass o Idol!

Att vaccinera eller inte vaccinera...

...det har varit frågan rätt länge här hemma.

Idag tog vi oss i kragen och ställde oss i den galet långa kön till vårdcentralen, hela lilla familjen. Skönt att vi kom iväg i tid och behövde bara stå några minuter ute i kylan. Efter avklarad spruta gick vi förbi kön som ringlade sig långt, långt utanför i snöyran.

Jag vet egentligen inte VAD vi har vaccinerat oss mot, om det är baconfebern eller ångesten? Känns som om det är det sistnämnda. För första gången på mycket länge gick jag in på aftonbladet och skummade igenom influensahysterin med ett stillsamt sinne. Skönt.

Har jag sagt att vår familj ska utökas? Dock inte av människobebis, utan vovvebebis ;) På juldagen kommer tomten med ett litet pinscher-knyte. Vi har lagt handpenningen idag. Men...det är en hemlis för lillgrabben. Ganska bra julklapp, va? Till oss alla.

Vi har mer eller mindre förälskat oss i rasen Pinscher.

Kärlek :)

Fredag

Vad säger man, snart är ledigheten över? eller Yes! Jag är fortfarande ledig!

Alldeles strax ska jag gå ner och äta frukost. Är ensam hemma idag igen. Tycker det är skönt, men tomt. Lillskrutt är hos sin mormor. Ikväll kommer han hem!

Vad ska jag fylla den här dagen med?

Idag väljer jag känslor. Har på morgonen gått från sårad och bortglömd till lycklig och pirrig! Visst låter det flummigt. Men det är ungefär det register jag har från morgon till kväll. Det, och allt däremellan, brukar jag hinna med under en dag, i något uppblandad ordning.

Skillnaden idag är att jag redan nu valt bort en hel del. Istället går jag runt och njuter av nuet. Går upp för trappan, det luktar fortfarande "nytt". Upp i "mitt" pysselrum. Jag har inte ännu lärt känna alla väggar.

Solen lyser in i köket och kaffebryggaren puttrar. Den nya vita färgen i hallen gör att det känns mer som vårt. Mattan passar bra där.

Här lever vi.

För första gången på snart 20 år, så har jag äntligen hittat hem. Den känslan väljer jag idag ;)

Det är hos mig förändringen börjar.

Känner att ögonen är tunga. Klockan är inte så mycket, men det är ändå dags att krypa till sängs.

Har börjat läsa en bra bok. Att välja glädje av Kaj Pollak. Den rekommenderas varmt! Många kloka och samtidigt självklara tankar. Det är bara jag som väljer vilken känsla jag har, det är bara jag som väljer att bli sårad, arg, irriterad. Ingen annan.

Vem vill jag vara?

En bok som passar mig. En bok som antagligen kommer fylla mitt höstlov med funderingar och grubblerier. Skönt.

...läs den!

Vab

...just prexis. Idag under dagen är jag hemma och vabbar. Vissa dagar är det tacksamt att få vara hemma, men just idag hade jag gärna varit på jobbet. Ikväll är det föräldramöte, så jag väntar på att maken min ska komma hem och ta över.

Konstigt nog så längtar jag faktiskt till ikväll. Är förvånad över mig själv, samtidigt stolt. Hehe.

I helgen ska jag sjunga på goda vänners bröllop. Hoppas det går bra, men är lite orolig för att rösten inte ska hålla i dessa förkylningstider. Det får bli mycket te och vitaminer.

"Vad funkar bäst? Teamwork, Vad funkar bäst? TEAMWORK". Nickelodeon är på, volymen hög. Lillskrutten ligger nerbäddad och myser. Ska gå ner dit alldeles strax. Han har feber.

En trött kock...

...somnade välförtjänt efter kvällens matlagning iförd pappas kockskjorta och förkläde. Det blev förrätt (bakade potatis-möss) och dessert (chokladglassbomb) idag, i morgon får vi ta den där hemlagade ansikts-pizzan. Kocken var så spänd efteråt att han själv inte kunde äta. Men han nickade hela tiden och konverserade så fint. Han fyllde på dryck och såg till att mamma och pappa hade allt de behövde. (han gillar halv åtta hos mig och har planerat sin bjudning efter deras kriterier, hehe)

Så... vad blir kvällens betyg, Helge?

Jo, Full pott! 20 poäng av 20 möjliga!

- Vad gott du har lagat, C!

- Ja. Jag vet. Det är perfekt!

Härlig kväll, det värmer i hjärtat!

Mer nostalgi!

Efter fabel-lektionen kom jag helt osökt in på min egen barndom. Sitter här och vältrar mig bland youtube klippen; I fablernas värld... Trasdockorna... Bumbibjörnarna... Candy (manga redan då!) Beppe... Åh, Beppe!

Däremot hoppar jag över: Staffan och hans Lillstrumpa och Syster Yster.... *hua*... Ica i rutan.... *ännu mer hua!* och annat läskigt som florerade allt för länge, även in i början på mitt årtionde...

Ja...

Nä, nu ska min lille laga middag á la "Halv 8 hos mig". Menyn är som följer:

Förrätt

Bakade potatis-möss

Huvudrätt:

Ansiktspizza

Efterrätt:

Chokladglassbomb

Hur ska det sluta? :)

I fablernas värld!

(Bild: Egen målad, dock lite piffad...)

En härlig onsdag dock. Vi tittade på "I fablernas värld" i de två klasserna idag. Nostalgi! Åhh... More fabler to the kids, I say.

Äntligen helg!

...eller tja... det brukar kännas så på onsdagar. Det gamla sönderslitna uttrycket "lill-lördag" har för mig äntligen fått en innebörd.

För mig är måndagar och onsdagar de dagar som suger den mesta energin ur mig. Det är dagar då jag agerar både klasslärare och musiklärare. Framförallt onsdagar. Det är en kombination som faktiskt inte är så hållbar. Inte för mig i alla fall. En tillfällig lösning som råkade bli permanent.

Nu ska jag pusta ut och ägna mig åt mina framtidsdrömmar. Det gäller bara att bestämma sig och följa dem.

Det ska i alla fall jag göra.

Funderar på att...

...kanske starta en klassblogg? Det vore roligt. Är lärare i en år 4 och vi använder datorerna ganska mycket. Kanske kan det vara roligt att ha en klassblogg där barnen får skriva inlägg om skolan, och som både barn och föräldrar kan gå in och läsa. Kanske lösenordsskyddat.

Men, som med allt i skolan, så måste man tänka igenom de etiska perspektiven och massor med andra perspektiv. Kanske det är just där alla fantastiska och lärorika idéer fastnar, i väntan och sökandet på tillstånd och ett "ok" från omvärlden.

Nåväl, jag får fundera och spinna vidare. Men erkänn, visst är väl det en ganska bra övning i svenska? Och datoranvändande? Och föräldrar kan välja att bli mer delaktiga. Hmmm...

Att ta egna beslut är svårt. Det är inte alls lätt att vara ny i en gammal skolvärld.

Regnet öser ner utanför och vi har just haft söndagsmys med lasagne och "Monster vs. Aliens" i rutan. Några ljus är tända och söndagen börjar sakta gå mot sitt slut.

Jag har börjat tycka om söndagar. Allt handlar om att bestämma sig. Och jag har bestämt att söndagar är bra. Oftast har vi inget alls inbokat. Kvällen är fri, eftersom klockan ringer tidigt på måndag morgon. Vi har alla möjligheter i världen att bara njuta.

Det är en skön känsla.

Feng Shuiar!

...just det.

Bort med allt som ligger på hög och samlar damm. Vi har så mycket saker. Saker som man bara tänker "jag lägger det i den här högen så länge". Och ja, det blir ofta så otroligt länge. Varje gång man ser högen/kartongen/hyllan/lådan så tänker jag samma sak; Åh! Titta, där fanns den. Och så stänger jag igen lådan och går vidare med mitt liv, utan en vettig tanke på att göra något åt saken.

Varför spara och samla på allt? Det blir oreda både i huset och i huvudet.

Jag är faktiskt duktig på att rensa emellanåt. Och jag är minst lika duktig på att fortsätta samla emellanåt. Jag ska hitta en balans.

Nä, stora sopsäcken står framme och är snart fylld. Back to feng shuiandet.

Andas...

Krasch-pladask

... många tankar idag.

Fick sorgsna och uppgivna kommentarer på facebook nyss. Min kära svägerska har ögonen tårfyllda efter en hårddisk-krasch. Förstår faktiskt precis hur hon känner sig nu efter att själv ha haft två krascher på kort tid.

Tänk vad beroende vi är idag av datorer. Stora delar av våra liv ligger på de där manickerna och hotas ständigt av att försvinna för gott. Vilket vansinne.

Vi har bättre säkerhet nu, men man kan aldrig gå säker. En krasch kan ju komma precis närsom.

Har lämnat tankarna på julmys ett tag och funderar på hur livet skulle te sig utan datorer. Kanske skulle fotoalbumen åter vara fulla av bilder och skrivkrampen i handen ett faktum. Jag vet inte. Men vi är inte längre där idag. Allt lägger vi in i datorn. Kunskapen om det mesta får vi efter några snabba knapptryckningar. Stress, stress, stress, snabb information, snabba lösningar.

Usch, får ont i magen bara jag tänker på det. Mina tankar behöver tid för att ta form.Säkert era också. Kanske därför så många av oss idag går in i betongväggen.

Ta ett djupt andetag. Andas... Stäng av datorn idag. Njut av livet.

Ja, det ska jag göra.

Jul, jul, strålande jul

... det är konstigt. Vaknade upp med en otroligt stark längtan efter jul.

Det är oktober.

Sitter i mitt pusselrum (ja, jag har äran att ha ett stort hus med många rum) och funderar på vad som komma skall. En julängel? En tomte? Adventssljusstakar?

Jag kan förnimma den goda doften av gran och varm glögg. Nybakade pepparkakor. Jag kan höra de tidigare så irriterande julklassikerna skråla ur högtalarna. Och jag njuter.

Det är inte klokt. Vanligtvis brukar jag le mot de stackare som börjar julskyltningen nu, som planerar julklappsinköp och som på stressdarrande ben dekorerar sitt hem med diverse pynt.

Julkänslor i oktober? Tidigare år har vi varit ute i sista minuten med allt. Vi bodde i ett renoveringsobjekt tidigare. Jag antar, eller snarare vet, att Arga Snickaren gärna skulle vilja sätta tänderna i oss och vårt skal till hus. Men i år är det annorlunda. Vi har köpt ett ny-gammalt hus. Det är ett hus uppfört 1950, men de tidigare ägarna har renoverat det till nästintill toppskick. Sedan skiljde de sig. En klassiker.

Vi köpte nytt hus och gifte oss.

Kanske är det pga att jag trivs så otroligt mycket i vårt nya hem som gör att jag faktiskt kan se ett vackert juldekorerat hus framför mig? Ett varmt hem. En längtan. Ett pirr som sprider sig i magregionen.

Och bäst av allt; jag skäms inte för att erkänna det;

Jag är en sån där.

None but ourselves can free our minds

Det är på hösten min kreativitet sprakar och sprudlar som mest. Det är på hösten alla dessa klassiska frågor som vem är jag? och vart någonstans vill jag? dyker upp i mitt huvud. Jag är ingen deprimerad person, jag är tystlåten. Blyg i andras ögon, men själv föredrar jag tystlåten. Eller snarare en tänkare. Djup. Ibland för djup för mitt eget bästa.

Vi var ute på promenad idag. M hade kameran med sig och det blev många fina höstbilder. Bra ljus idag.

Har varit inne på facebook och snurrat, eller "fakebook" som den lille säger. Fingrarna formar adressen snabbt och snirrsnurr så har jag på ett par minuter uppdaterat mig om vad mina vänner och vänner till vänner haft för sig och ska till att göra. Den sociala koppen är snabbt uppdrucken utan att ett ord yppats från någons läppar. Märkligt.

Jag är 80-talist. Ni vet, den där osociala och bortskämda typen som har fått vägen framför mig rensopad utan större hinder. Den där typen som nu ska kallas vuxen och helt plötsligt klara sig själv i den stora vida världen. Men det går ganska bra trots att jag föddes under den stora curling-eran. Och ännu har jag inte haft med mig min far under jobbintervjuer och lönesamtal.

Jag är inte bara 80-talist, jag är även mamma, lärare, hobbymusiker, drömmare och kär.