Fredag

Vad säger man, snart är ledigheten över? eller Yes! Jag är fortfarande ledig!

Alldeles strax ska jag gå ner och äta frukost. Är ensam hemma idag igen. Tycker det är skönt, men tomt. Lillskrutt är hos sin mormor. Ikväll kommer han hem!

Vad ska jag fylla den här dagen med?

Idag väljer jag känslor. Har på morgonen gått från sårad och bortglömd till lycklig och pirrig! Visst låter det flummigt. Men det är ungefär det register jag har från morgon till kväll. Det, och allt däremellan, brukar jag hinna med under en dag, i något uppblandad ordning.

Skillnaden idag är att jag redan nu valt bort en hel del. Istället går jag runt och njuter av nuet. Går upp för trappan, det luktar fortfarande "nytt". Upp i "mitt" pysselrum. Jag har inte ännu lärt känna alla väggar.

Solen lyser in i köket och kaffebryggaren puttrar. Den nya vita färgen i hallen gör att det känns mer som vårt. Mattan passar bra där.

Här lever vi.

För första gången på snart 20 år, så har jag äntligen hittat hem. Den känslan väljer jag idag ;)

Det är hos mig förändringen börjar.

Känner att ögonen är tunga. Klockan är inte så mycket, men det är ändå dags att krypa till sängs.

Har börjat läsa en bra bok. Att välja glädje av Kaj Pollak. Den rekommenderas varmt! Många kloka och samtidigt självklara tankar. Det är bara jag som väljer vilken känsla jag har, det är bara jag som väljer att bli sårad, arg, irriterad. Ingen annan.

Vem vill jag vara?

En bok som passar mig. En bok som antagligen kommer fylla mitt höstlov med funderingar och grubblerier. Skönt.

...läs den!

Vab

...just prexis. Idag under dagen är jag hemma och vabbar. Vissa dagar är det tacksamt att få vara hemma, men just idag hade jag gärna varit på jobbet. Ikväll är det föräldramöte, så jag väntar på att maken min ska komma hem och ta över.

Konstigt nog så längtar jag faktiskt till ikväll. Är förvånad över mig själv, samtidigt stolt. Hehe.

I helgen ska jag sjunga på goda vänners bröllop. Hoppas det går bra, men är lite orolig för att rösten inte ska hålla i dessa förkylningstider. Det får bli mycket te och vitaminer.

"Vad funkar bäst? Teamwork, Vad funkar bäst? TEAMWORK". Nickelodeon är på, volymen hög. Lillskrutten ligger nerbäddad och myser. Ska gå ner dit alldeles strax. Han har feber.

En trött kock...

...somnade välförtjänt efter kvällens matlagning iförd pappas kockskjorta och förkläde. Det blev förrätt (bakade potatis-möss) och dessert (chokladglassbomb) idag, i morgon får vi ta den där hemlagade ansikts-pizzan. Kocken var så spänd efteråt att han själv inte kunde äta. Men han nickade hela tiden och konverserade så fint. Han fyllde på dryck och såg till att mamma och pappa hade allt de behövde. (han gillar halv åtta hos mig och har planerat sin bjudning efter deras kriterier, hehe)

Så... vad blir kvällens betyg, Helge?

Jo, Full pott! 20 poäng av 20 möjliga!

- Vad gott du har lagat, C!

- Ja. Jag vet. Det är perfekt!

Härlig kväll, det värmer i hjärtat!

Mer nostalgi!

Efter fabel-lektionen kom jag helt osökt in på min egen barndom. Sitter här och vältrar mig bland youtube klippen; I fablernas värld... Trasdockorna... Bumbibjörnarna... Candy (manga redan då!) Beppe... Åh, Beppe!

Däremot hoppar jag över: Staffan och hans Lillstrumpa och Syster Yster.... *hua*... Ica i rutan.... *ännu mer hua!* och annat läskigt som florerade allt för länge, även in i början på mitt årtionde...

Ja...

Nä, nu ska min lille laga middag á la "Halv 8 hos mig". Menyn är som följer:

Förrätt

Bakade potatis-möss

Huvudrätt:

Ansiktspizza

Efterrätt:

Chokladglassbomb

Hur ska det sluta? :)

I fablernas värld!

(Bild: Egen målad, dock lite piffad...)

En härlig onsdag dock. Vi tittade på "I fablernas värld" i de två klasserna idag. Nostalgi! Åhh... More fabler to the kids, I say.

Äntligen helg!

...eller tja... det brukar kännas så på onsdagar. Det gamla sönderslitna uttrycket "lill-lördag" har för mig äntligen fått en innebörd.

För mig är måndagar och onsdagar de dagar som suger den mesta energin ur mig. Det är dagar då jag agerar både klasslärare och musiklärare. Framförallt onsdagar. Det är en kombination som faktiskt inte är så hållbar. Inte för mig i alla fall. En tillfällig lösning som råkade bli permanent.

Nu ska jag pusta ut och ägna mig åt mina framtidsdrömmar. Det gäller bara att bestämma sig och följa dem.

Det ska i alla fall jag göra.

Funderar på att...

...kanske starta en klassblogg? Det vore roligt. Är lärare i en år 4 och vi använder datorerna ganska mycket. Kanske kan det vara roligt att ha en klassblogg där barnen får skriva inlägg om skolan, och som både barn och föräldrar kan gå in och läsa. Kanske lösenordsskyddat.

Men, som med allt i skolan, så måste man tänka igenom de etiska perspektiven och massor med andra perspektiv. Kanske det är just där alla fantastiska och lärorika idéer fastnar, i väntan och sökandet på tillstånd och ett "ok" från omvärlden.

Nåväl, jag får fundera och spinna vidare. Men erkänn, visst är väl det en ganska bra övning i svenska? Och datoranvändande? Och föräldrar kan välja att bli mer delaktiga. Hmmm...

Att ta egna beslut är svårt. Det är inte alls lätt att vara ny i en gammal skolvärld.

Regnet öser ner utanför och vi har just haft söndagsmys med lasagne och "Monster vs. Aliens" i rutan. Några ljus är tända och söndagen börjar sakta gå mot sitt slut.

Jag har börjat tycka om söndagar. Allt handlar om att bestämma sig. Och jag har bestämt att söndagar är bra. Oftast har vi inget alls inbokat. Kvällen är fri, eftersom klockan ringer tidigt på måndag morgon. Vi har alla möjligheter i världen att bara njuta.

Det är en skön känsla.

Feng Shuiar!

...just det.

Bort med allt som ligger på hög och samlar damm. Vi har så mycket saker. Saker som man bara tänker "jag lägger det i den här högen så länge". Och ja, det blir ofta så otroligt länge. Varje gång man ser högen/kartongen/hyllan/lådan så tänker jag samma sak; Åh! Titta, där fanns den. Och så stänger jag igen lådan och går vidare med mitt liv, utan en vettig tanke på att göra något åt saken.

Varför spara och samla på allt? Det blir oreda både i huset och i huvudet.

Jag är faktiskt duktig på att rensa emellanåt. Och jag är minst lika duktig på att fortsätta samla emellanåt. Jag ska hitta en balans.

Nä, stora sopsäcken står framme och är snart fylld. Back to feng shuiandet.

Andas...

Krasch-pladask

... många tankar idag.

Fick sorgsna och uppgivna kommentarer på facebook nyss. Min kära svägerska har ögonen tårfyllda efter en hårddisk-krasch. Förstår faktiskt precis hur hon känner sig nu efter att själv ha haft två krascher på kort tid.

Tänk vad beroende vi är idag av datorer. Stora delar av våra liv ligger på de där manickerna och hotas ständigt av att försvinna för gott. Vilket vansinne.

Vi har bättre säkerhet nu, men man kan aldrig gå säker. En krasch kan ju komma precis närsom.

Har lämnat tankarna på julmys ett tag och funderar på hur livet skulle te sig utan datorer. Kanske skulle fotoalbumen åter vara fulla av bilder och skrivkrampen i handen ett faktum. Jag vet inte. Men vi är inte längre där idag. Allt lägger vi in i datorn. Kunskapen om det mesta får vi efter några snabba knapptryckningar. Stress, stress, stress, snabb information, snabba lösningar.

Usch, får ont i magen bara jag tänker på det. Mina tankar behöver tid för att ta form.Säkert era också. Kanske därför så många av oss idag går in i betongväggen.

Ta ett djupt andetag. Andas... Stäng av datorn idag. Njut av livet.

Ja, det ska jag göra.

Jul, jul, strålande jul

... det är konstigt. Vaknade upp med en otroligt stark längtan efter jul.

Det är oktober.

Sitter i mitt pusselrum (ja, jag har äran att ha ett stort hus med många rum) och funderar på vad som komma skall. En julängel? En tomte? Adventssljusstakar?

Jag kan förnimma den goda doften av gran och varm glögg. Nybakade pepparkakor. Jag kan höra de tidigare så irriterande julklassikerna skråla ur högtalarna. Och jag njuter.

Det är inte klokt. Vanligtvis brukar jag le mot de stackare som börjar julskyltningen nu, som planerar julklappsinköp och som på stressdarrande ben dekorerar sitt hem med diverse pynt.

Julkänslor i oktober? Tidigare år har vi varit ute i sista minuten med allt. Vi bodde i ett renoveringsobjekt tidigare. Jag antar, eller snarare vet, att Arga Snickaren gärna skulle vilja sätta tänderna i oss och vårt skal till hus. Men i år är det annorlunda. Vi har köpt ett ny-gammalt hus. Det är ett hus uppfört 1950, men de tidigare ägarna har renoverat det till nästintill toppskick. Sedan skiljde de sig. En klassiker.

Vi köpte nytt hus och gifte oss.

Kanske är det pga att jag trivs så otroligt mycket i vårt nya hem som gör att jag faktiskt kan se ett vackert juldekorerat hus framför mig? Ett varmt hem. En längtan. Ett pirr som sprider sig i magregionen.

Och bäst av allt; jag skäms inte för att erkänna det;

Jag är en sån där.

None but ourselves can free our minds

Det är på hösten min kreativitet sprakar och sprudlar som mest. Det är på hösten alla dessa klassiska frågor som vem är jag? och vart någonstans vill jag? dyker upp i mitt huvud. Jag är ingen deprimerad person, jag är tystlåten. Blyg i andras ögon, men själv föredrar jag tystlåten. Eller snarare en tänkare. Djup. Ibland för djup för mitt eget bästa.

Vi var ute på promenad idag. M hade kameran med sig och det blev många fina höstbilder. Bra ljus idag.

Har varit inne på facebook och snurrat, eller "fakebook" som den lille säger. Fingrarna formar adressen snabbt och snirrsnurr så har jag på ett par minuter uppdaterat mig om vad mina vänner och vänner till vänner haft för sig och ska till att göra. Den sociala koppen är snabbt uppdrucken utan att ett ord yppats från någons läppar. Märkligt.

Jag är 80-talist. Ni vet, den där osociala och bortskämda typen som har fått vägen framför mig rensopad utan större hinder. Den där typen som nu ska kallas vuxen och helt plötsligt klara sig själv i den stora vida världen. Men det går ganska bra trots att jag föddes under den stora curling-eran. Och ännu har jag inte haft med mig min far under jobbintervjuer och lönesamtal.

Jag är inte bara 80-talist, jag är även mamma, lärare, hobbymusiker, drömmare och kär.