Camilla är bäst!

Idag fick jag en sång skriven till mig. Och framförd. Med rörelser och stora leenden.

"Camilla är bäst!"
Melodi: Sara (Mauro)

Camilla, gå ut ikväll
vi väntar på dig
i klassrummet,
med penna och suddigum,
vi är redo att göra provet.

Camilla, vi äger,
men det är
tack vare dig

Camillaaaaaaaa!

Tror ni mitt redan så blödiga hjärta smälte?
Tjejorna i klassen hade knåpat ihop den och övat under lunchrasten och framförde den i klassrummet. Vilka barn!
Och inte nog med det, killarna som tittade på klappade, jublade och berömde framträdandet. De var imponerade och överöste tjejerna med snälla, uppmuntrande, ärliga ord.

De har kommit långt som grupp. Det värmer i en lärares hjärta och det är just eleverna som gör att vi jobbar kvar så länge i skolans knepiga värld.

Funderar bara på vad de menar med "provet"...Kanske en uppmaning att jag ska införa detta? ;)